Alla Kärlekar

Idag när jag kom hem från jobbet mådde jag lite märkligt. Jag kände mig egentligen hungrig men ville samtidigt inte äta (vilket aldrig händer mig längre!) och jag kunde inte låta bli att tänka på en viss person. Innan så har dennes tubsockar stört mig något enormt men helt plötsligt så sket jag fullständigt i dessa fula sockar och hade bara vårat senaste samtal i huvudet. När jag sedan kom på mig själv med att inte kunna släppa tanken ifrån denna person märkte jag hur jag blev alldeles varm om kinderna och sedan började det göra ont bakom kindtänderna. Den här delen med kindtänderna låter kanske konstig men det var verkligen precis så det kändes, som ett lätt obehag i käkarna. Och sedan kom glädjebollen! Till er som är ovetande av detta fenomen kan jag berätta att det känns som en sol i magen, och ju mer man tänker på solen desto mer växer den och till sist så finns det bara en enda stor glädjeboll/sol där och tar över allt annat. Jag fick sedan även ork till att gå ut och springa trots min sju timmar långa arbetsdag och middag var det sista jag ville ha sedan.

Ja, så det har hänt igen i alla fall. Josefin är förälskad. Antagligen är allt detta överstökat innan helgen är förbi men just därför finns det ännu större anledning att både ge denna person och detta ögonblick ett såpass långt inlägg i denna blogg. För även om det bara är ett kort kort ögonblick så är det just de här ögonblicken som jag lever för, längtar efter och finner mening med livet i.